Så fort jag var klar med inlägget kom denna låt..

Jag tänker på min sötis Tezz (som gick bort -01) varje gång jag hör den.



Måste jag börja gråta ikväll också?

Texten, texten.. lyssna på den!!

-Take me to Tezz!

Tänker kanske inte på henne varje dag längre.. Men så fort något påminner mig om henne blir jag sentimental. Om ändå jag hade någon vän nära mig som kände henne lika väl som jag gjorde. Vill ju kunna prata om minnen.. Och berätta om alla minnen jag hade med henne.. Men hon var ju den närmaste vän jag hade då. Jag saknar den äkta vänskap vi hade då. Vi var unga men vi hade något. Om hon kunde komma tillbaka, så vet jag att hon hade sagt det samma.

En vacker dag ses vi igen. Och jag längtar!!