Ikväll har vi ätit middag med familjen. Syrran, Toni + Cassie var här också.
Syrran o Toni åkte nyss till E & M för dom skulle ha inflyttningsfest.
Mormor är och lägger lill-tösan och far min pratar i tel.
Och här sitter jag. I min egen värld. Har kollat runt lite på Facebook.
Jag tillhör iaf inte i samma kategori som alla andra i min ålder.
Antingen har alla barn eller så är dom gifta.
Fast jag kanske inte ska vara deppig för det. Jag har ju tid för mig själv iaf.
Men det känns så himla ensamt.
Speciellt ikväll.. När man ser sin yngre syster med sin sambo och barn.
Jag vill ju också ha någon som älskar mig och aldrig lämnar mig.
Men innan jag finner honom, om han nu ens existerar så ska jag resa.
Det finns så många resor jag skulle vilja göra detta år.
Men då måste jag göra allt ensam.

Imorn kväll, eller på söndag åker mina föräldrar iväg.
Och här kommer jag att sitta i min ensamhet.

Jag tycker inte om att vara såhär. Jag borde vara nöjd med det jag har.
Jag borde vara glad att jag bara har ett halvt krossat hjärta än ett helt.
Men jag är trött på att känna mig halv. Jag vill dela den andra biten med någon.
Men min tid kommer väl.. nån gång.

Med en klump i halsen och tårarna som försöker trycka sig fram, sitter jag här..
Förväntar mig att imorgon ska bli en bättre dag, då jag kommer på att det är ju Alla hjärtans dag!
*försvinner*