Jag kom på en sak.
Jag har inte varit nära någon av det motsatta könet på 6 veckor. Hihi.. Visst har jag klarat mig längre än så förut. Men just nu känns det som en evighet. Inte för att jag har haft behov av det. Jag har vant mig vid att vara ensam. Men det känns så konstigt när man tänker efter. Ena stunden har man någon bredvid sig dygnet runt (det finns ju inget bättre) och helt plötsligt kommer man på att det var länge sen man hade någon bredvid sig. Och nu kom jag att tänka på vad Sanna sa när hon var här i lördags. När hon skulle lägga sig sa hon att -det ska bli konstigt att sova utan Timo inatt.
Och nu blev jag avundsjuk. Alla mina vänner har sina män. Jag har ingen singel kompis kvar. Alla har sina respektive, bor ihop med mannen och vissa har t.o.m barn. Jag är den enda singeln nu. Ha ha.. Men jag försöker se det som något positivt. Jag har chansen att resa och göra något jag verkligen vill. Ingen som stoppar mig nu. (Hoppas det finns någon där nu som är avundsjuk på mig..) hihi..

Det var bara det jag ville säga.. snart är det dags att sova. För imorn ska jag till Sanna.

PS: Komiskt.. fick just ett sms från Kim.. lite kontakt med det motsatta könet fick jag.. men det är ju inge närkontakt tyvärr.