Imorse gick jag upp kl. 8 för att jag kände mig lite pigg. Lekte lite med Cassie men blev trött igen så jag lade mig i sängen o somnade om. Vaknade vid 11-tiden sen av att jag spottar på kudden!! Jag drömde om att jag spydde så tydligen pga det gjorde jag som jag gjorde.. hehe.. Inte ofta jag gör något i sömnen.
Sen så åkte jag till Anne. Hon mötte upp mig o vi gick o hämtade hennes son från dagis. Sen gick vi över till henne o ja, lägenheten är jätte fin o stor men det finns ju en del som behöver göras om. Jag lekte med barnen medans Anne städade Elinas rum. Och sen kom ju hennes man hem med mat o måste ju faktiskt berömma salladen trots att det inte var nån annan som gillade den. Och pastan + kycklingen var också god. :) Sen så gjorde vi iordning rummet och det blev jätte fint! Efter det skulle ju Anne kolla på sin serie som hon alltid kollar på på torsdagar så jag bestämde mig för att städa iordning i deras walking closet. Fick lite ordning iaf så att man kommer in där sen.. hehe..  Och sen var det dags att åka hem. Tack Anne för en jätte trevlig dag. Ser fram emot att komma över till er snart igen.;)



Sen så har ju tankarna snurrat i huvet hur mycket som helst idag. En massa tankar om det förflutna kom fram o det gör faktiskt mycket ont. Trots att jag vet att allt är bättre idag. Men det kunde slutat/varit annorlunda. Och inte nog med att man kommer hem o kollar lite på nätet så ser man hur allt verkligen är förändrat. Det kommer aldrig bli som förut och det är bara att acceptera. Jag vill inte känna mig skyldig till allt som varit eller hur det har blivit. Men det är väl så. Önskar att det fanns en liten liten chans till att något positivt kan hända, det räcker med att bara få höra några ord, eller varför inte veta hur allt är. Men det som hänt har hänt o hur mycket man än vill vrida tillbaka tiden så går det inte.

Jag är inte mer än människa, jag har faktiskt känslor även om det verkar som att folk tror att jag inte bryr mig, eller att jag verkligen vill vara elak. Jag har sårat många men aldrig med mening.

Mycket av dom här sömnlösa nätterna har varit pga detta. Har drömt massa konstigt om människor som förut var nära mig. Vet inte vad det är men det undermedvetna vill väl visa mig vad jag har gjort o vad jag kommer att missa.

Sen så känns allt annat hopplöst också. Fortfarande inget jobb, ingen lägenhet, inga pengar och allt är bara upp o ner. Har ju mig själv att skylla men jag är ju ingen stålkvinna heller. Dom som känner mig vet hur jag har det, men dom som inte känner mig tillräckligt tror att jag inte kan något. Kanske det är dom som har rätt och jag som har fel.

Från o med nu ska jag inte blicka bakåt mer utan helt enkelt försöka se framåt o hoppas på att en dag dyker det upp en ängel bredvid mig som säger att -allt kommer ordna sig. Hoppet måste man hålla i trots att det känns meningslöst..

God natt gott folk.

PS: Ursäkta röran, jag bara öppnar mitt hjärta..