Jag har nu gått fram o tillbaka här mellan datorn och tv:n. Och det har jag gjort heeela dagen. Skönt att komma iväg till en kompis imorn. Ska kolla på film. Som om det vore något ovanligt. Film efter film.. dag ut o dag in. Vad är det för liv man har egentligen? Fast nu är det bara 5 dagar kvar och efter Thailand ska jag ju åka upp till Åre igen. Får se hur länge jag kommer stanna där sen. :)

---

Har varit så otroligt deprimerad och trött dom här två dagarna som jag suttit hemma. Har mest funderat på.. Kommer jag nånsin bli lycklig? Jag vill bara ha en kille nu. Någon jag kan lita på. Jag vill våga förlova mig, skaffa mig barn och sen en vacker dag, gifta mig! Jag tror att, när jag väl "hittar" Honom så kommer mitt självförtroende bli så mycket bättre. Då kommer jag också kämpa för att börja jobba och träna. Just nu spelar ingenting nån stor roll. Bor ju fortfarande som 25-åring hemma hos föräldrarna. Och jag vet nu också vad jag gjort för fel i mina förhållanden. Så vart är du, mannen i mitt liv? Eller finns den rätta för mig överhuvudtaget? Jag vill tro det och jag ger inte upp hoppet. Men jag vill börja leva ett normalt liv, som alla andra. Jag längtar så otroligt mycket till det nu. Många har nog en helt annan åsikt än vad jag har om hur man ska se på livet. Men nu är det så att jag bara är sån här. Så länge jag inte har Honom så kommer jag bo hemma, resa och festa o ha kul som om det var mina sista dagar i livet :) Jag orkar inte vara seriös alls. Jag blir seriös när jag väl måste och det kommer jag bli.