or am I killing my self? Vete fan.. Gjorde det igen.. Bad honom ringa mig o såklart gjorde han det. Efter 10 min fram i samtalet (om ingenting) hör jag att han har en brud i bakgrunden. Trevligt! Så fick jag mig ett utbrott. Alltså jag började lipa och försökte förklara för honom att hur jag känner mig just nu. Men det hjälpte inte. Klart, varför skulle han bry sig när han redan har en där. Jag fattar inte varför jag gör såhär mot mig själv, men jag saknar ju honom. Trots allt som hänt kan man ju inte bara glömma någon man en gång älskat.. Nä, patetisk som jag är o söker tröst hos fel person. Men vem annars? Har en nära vän som inte bryr sig ett skit. Man får bara som svar att -Glöm honom! Inget mer.. Har därför inte ens berättat för henne vad som hänt o hur jag mår. Men det finns en liten söt person som har varit med mig i tre dagar o hjälpt mig genom detta. Är så otroligt glad att Sanna funnits här nu men nu när jag är ensam kommer allt fram o jag kan inget annat än bara lipa som ett litet barn. Visst, det här är en blogg alla kan läsa men jag skiter i. Jag mår som jag mår o då visar jag det också.

om du bara visste hur ont det gör.. hur illa jag mår. önskar jag kunde göra detsamma mot dig. Men jag vill inte, du är inte värd det. Och jag kan inte göra det, jag är inte lika stark. Du tog allt o lämnade mig här som ett hjälplöst barn. En vacker dag kanske jag kommer upp från hålet jag nu gömmer mig i och då finns inte du kvar...